Uppe på Ludvikafältet arrangeras varje år Ludvikasvängen, en precisionsflygtävling. Ett ganska stort gäng från vår klubb slöt upp på stället sista helgen i maj, närmare bestämt sex personer! Och då hade ändå en hoppat av på grund av att han ville vara med på klubbens "ödesmöte" som hölls samma lördag.
Vädret var grått och odefinierbart på lördagsmorgonen. Den förste tävlande hade beräknats starta klockan åtta, men det blev framflyttat en timme pga. vädret. Efter en timmes uträkning av tider på olika ben och kartpreparering, var det dags att ge sig ut till planet och preparera. Prepareringen görs genom att sätta upp foton etc. i flygplanet. Därefter var det starttid på banan en kvart efteråt. Denna gång var navigationsbanans startpunkt placerad vid en sjö några nautiska mil sydost fältet. Inget konstigt med det, men eftersom terrängen stiger direkt efter banan så tar det ett tag innan man kommer upp och ser något framåt... Därför flög flera fel där. Jag med, men som tur var hann jag åtgärda detta och styra mot den rätta sjön! Vädret var väldigt ok, grått men klart och schysst molnbas. Banan gick förbi Smedjebacken och norrom sjön Väsman och sedan västerut. Det finns mycket sjöar här vilket hjälper vid naven, även bergen kan man malla in sig av. Efter sjön Väsman började det se vitt ut framåt och jag blev lite konfunderad. Det var jag som börjat navigeringen. Jag ropade upp till klubbstugan men fick inget svar. Sedan skickade jag ett SMS till tävlingsledaren för att de skulle kunna stoppa folk från att starta sin navigationsflygning. Efter nästa brytpunkt skulle man sikta 160 grader men det gick inte heller, det var för vitt där. Jag försökte gå mer östligt för att sedan kanske kunna gå på benet igen, men det gick inte heller så var bara att bryta och gå tillbaka till fältet. På radion hördes efter en stund allt fler som ropade upp att de avbröt. Men det var även folk som startade vilket kändes lite mystiskt. Det visade sig sedan att klubbstugan kunde höra när man pratade på frekvensen men svaret gick inte fram när man var lite längre bort med sitt plan. Det blev bestämt att landningarna skulle köras emellan och att navigationsdelen kanske skulle fortsätta senare. Benny från vår klubb hade kunnat köra hela navigationsbanan och slöt upp lite senare till landningarna. Det hade lättat med molnen när han kom, men å andra sidan hade vinden ökat markant så tidspassningen hade blivit omöjlig med de minutsträck som han hade. Det var helt fruktansvärt kallt i vinden när vi sedan stod och kollade på tävlandes landningar. Härligt att lägga upp sitt landningsvarv här i alla fall. Eftersom det var skog över allt fanns det inte några bullerkänsliga områden i närheten och därför fanns det ingen som hade några åsikter om hur man skulle köra.
Det är så himla vackert landskap i omgivningarna också, dessutom på praktiskt flygavstånd till Stockholm! Efter detta kändes det som att man gjort sin tävling, men nu släpptes folk iväg igen för att åka ut till den plats där de avbrutit för att fortsätta navigationsdelen. Jag fick ge mig dock, eftersom det inte fanns mer tid tillgänglig på planet samt att jag inte lyckades hyra något annat plan. Nästa år hoppas man att någon glad typ, utom tävlan, åker upp och kollar vädret på navigationsbanan innan tävlingen börjar.
Folk kom från Västervik, Gävle, Norberg och Ludvikas flygklubb förutom från huvudstaden. Otroligt nog blev ClasMagnus Johansson etta, Erling från vår klubb tvåa och LudvikaRoland trea igen- samma placeringar som på Safaritävlingen! Det är dessa herrar som ska ner till VM i Sydafrika senare i höst. Nästa tävling som jag känner till är den i Gävle den 13/8. Så det är lite tid att träna till dess!! /Åse Kristoffersson |
|||||||||||||||||||||||