Gävletävling 2011

Tidig morgon i Gävle och Lars-inge snurrar igång sitt plan för testkörning av navbanan.

Det är tidigt en klar helgmorgon och Lars-Inge snurrar igång sitt plan för att tuffa runt en koll av tävlingsbanan. Så småningom kommer flygfolk från Norberg, Ludvika, Stockholm och Gävleregionen, 13 pers denna gång. Med några minuters intervall går man en och en in i planeringsrummet och gör beräkningar med av tävlingsledningen bestämd vind. Sedan får man datorutskrift med dagens aktuella vind och ritar in minutstrecken på kartan för att ha en chans att flyga så exakt i tiden som möjligt! Banan ser enkel ut o går söderom Gävle.

Till startpunkten har vi tio minuter, efter pådraget förbi klubbstugan som ska ske inom en viss minut. Påbjudet stråk var det södergående, vinden svag och flackande. Man är tvungen att runda husområde efter asfaltsbanan brevid stråket är slut, dra av gasen lite vid förbiflygning. Sedan flyger man mot masterna söderom Gävleorten. På syftlinje 203 grader TT från en liten sjö börjar min inmallningslinje mot startpunkten. Väldigt tydligt och lättnavigerat här! Problem bara med knappt om tid. Gasade på hela inmallningen och sänkte farten en halvminut innan startpunkten. TAS 70 kts brukar jämt användas när man flyger lillcessna precision. Bra att flyga långsamt som man då har mer tid att se sig omkring! Märker jag behöver bromsa nära A-et som syns på marken vid startpunkten, men går inte så mycket som skulle behövas och glider över 5 sek för tidigt... Grrr, för denna tävlingsform behövs is i magen och en väldigt bra inbyggd klocka!!

Nåväl, starten passerad, bara att blicka framåt! Men- det enkla var nu försvunnet och ett vidsträckt skogsområde bredde ut sig framför nosen. Ett tag hjälpte åsynen av en liten sjö men sedan skulle kartans skogsvägar stämma med verklighetens... Blev en vinglig färd för min del. Annorlunda också med Dalälvens ö-system som ändrar form allt eftersom!

Vid två hade alla flugit klart rundan och resultatlista kom upp. Från våran klubb hade Pernilla kommit för att heja på och kolla läget. Annars var det lite skralt på hejaklacksfronten, kanske beroende på att friidrotts-sm gick av stapeln denna helg i Gävle... Föregående dag hade gäng fallskärmshoppare startat härifrån för mycket utmanande landning på både väg och stadion inne i stan, bland stolpar och annat!!

På landningsspaning; Fräs-Erik Andersson, Roland Olsson och Henry Mattsson.

Detta skulle vi slippa dock! Nu började landningsmomentet på välklippt gräs med varje meter plus och minus nollan kalkmarkerad med Lars Inges specialutvecklade kalkande pirra. Meningen är att man ska sätta planet på nollan som är två meter lång. Under NM i Kristianstad i somras var det en finne som grejade det alla fyra landningarna.

Vi körde tre plan i taget i varvet stråk 36. Meningen var att vi bara skulle bara anmäla basen vilket störde åtminstone min koncentration på bedömningarna, men så gör de tydligen alltid på stortävlingar för att inte få för mycket radiosnack. Svängde man någorlunda snart efter start så behövde man sedan inte tänka på bullerkänsliga områden under- bra med skogsområden ibland!

Olle Ekwall seglar med sitt UL över tivolisnöre med sikte på nolla femtio meter bort.

Lite kul att se tävlingens UL landa- detta plan flyger med lägsta tillåtna TAS 60 kts under naven och verkar mycket fördelaktigt då, men oj vad det åkte fram och tillbaka i lufthavet under landning!! Här var inte den låga vikten en fördel precis. Är sporrhjulsplan dessutom.

Trean, ettan, tvåan blir fotade efter dagens insats!!

Vann här gjorde Jan Svensson Gävlebygdens klubb, med 24 straffprickar totalt vilket 0, -2, +8 och 0 gav. Motorlandningarna var alltså i prick, bedömningar kostar 4 straffprick för varje meter plus och 8 för varje minus. Efter lite datorkoll blev tävlingens totala resultatlista klar och den visade att Claes Magnus Johansson blev etta som vanligt, med sin klarlackade gamla 172a. På andra plats kom Roland Olsson Ludvika flygklubb, och trea Jan Svensson, Gävle. Våran Erling var utomlands och tävlade alltså inte.

Efter lite prisutdelning, där man fick välja prylar från ett bord i resultatordning, drar folk iväg hemåt- någon fortsätter till Siljansnäs och kräftskärtsvängen. Jag åker med i bil och plockar in märken från del av banan och får se det vackra gästrikska landskapet från marknivå denna gång. Stilla och ljummen kväll med ett och annat gult sagomoln på himlen. Märkena är ca tre gånger fyra meter långa och ligger på brytpunkterna och på olika ställen utmed färdlinjen. När vi ställer in grejerna i hangaren på flygplatsen senare syns x-klassat jättespejsat stort sjöflygplan, direktimporterat från USA i container.

Tydligen problem med jetmotorn dock så nu stog det för att fixas. Planet hade sålts till kille i klubben efter schism i Amerika mellan olika konstruktörer. Såg verkligen fräckt ut men drog 150 liter i timmen. Inte fel att ta sig fram med 250 kts däremot, om man nu inte är med i precisionsflygtävling..!

/Åse